Sammanfattning

Under ca 10 veckor har vi arbetat med området ”Sophantering och kompostering”, med lokal anknytning. Vi har fokuserat på att redogöra för vad hushållsavfall är och hur det hanteras i Eskilstuna. Vi har även diskuterat kring avfallets negativa påverkan på miljön och hur vi människor på olika sätt kan minska denna.
På den här bloggen kan ni läsa vad vi har kommit fram till och hur vi har gått till väga för att nå detta slutresultat samt våra egna reflektioner kring arbetet. Ni kan exempelvis läsa vilka internet källor vi har använt oss av och om vårt studiebesök på återvinningscentralen i Lilla Nyby.
Sophanteringen i Eskilstuna visade sig vara ett mycket mer välorganiserat system än vi först trodde. Men vi har kommit fram till att vi människor måste bli bättre på att sortera vårt avfall och att återvinningsmetoderna måste bli effektivare för att avfallets negativa miljöpåverkan ska minska.

Grupputvärdering

Grupputvärdering


a) Vilka för och nackdelar har det varit att arbeta i grupp?

Fördelarna med att arbeta i grupp har varit att vi har kunnat dela upp arbetet, och fått inspiration av varandras tankar och idéer.

Nackdelarna har varit att det har varit svårt att hålla koll på vad som blivit gjort och inte vi har inte alltid kunnat komma överens.

b) Vad tyckte ni om att vi lärare delade in er i grupper?

Vi tyckte det var bra eftersom det är viktigt att kunna arbeta med andra människor som man inte känner så väl.

c) Hur var det att blogga om arbetet istället för skriftligt rapport?

Det var roligare eftersom vi aldrig gjort det förut. Dessutom var det lättare att informera om arbetet genom att uppdatera bloggen.

d) Hur gick arbetet (både i gruppen och om själva uppgiften)? Tyckte ni att arbetet fungerade som det skulle?

Det gick ganska bra i början av arbetet, men vi fick lite samarbetssvårigheter. Det löste sig dock mot slutet av arbetet och vi lyckades trots allt få ett bra resultat.

e) Hur gick redovisningen?

Redovisningen gick jättebra. Vi var väl förberedda och fick sagt det de ville.

g) Finns det något ni skulle ha gjort annorlunda?

Vi skulle ha fokuserat mer på hur politiken rör vårt område.

h)Vad behövde vi lärare tänka på till nästa gång vi ska göra ett sådant här projekt?

Att arbetet inte ska vara så stort och ta så lång tid.

Bloggrapport

Vi valde arbetsområdet ”Sophantering och kompostering” som vårt förstahandsval och hade turen att få det. Anledningen till att vi valde just detta område var att vi alla tyckte att det lät intressant och ville lära oss mer om det.

Vi var speciellt ute efter att lära oss mer om hushållsavfall, dess negativa påverkan på miljön och samhället samt hur vi människor kan gå till väga för att minska denna påverkan. Och detta har vi försökt att omfatta med hjälp av vår frågeställning.

För att kunna arbeta så effektivt och smidigt som möjligt så valde vi att dela upp frågeställningarna i gruppen. Var och en av oss hade alltså egna uppgifter att sköta och egna frågor att besvara. Detta innebär att vi i gruppen inte nödvändigtvis har använt oss av samma källor/metoder för att få våra frågor besvarade. Därför har också var och en av oss skrivit vilka metoder och källor vi har använt oss av.

Vi satte oss också ner och pratade om vilka källor vi har använt oss av. Vi diskuterade bland annat varför vi har använt oss av dem. Och vad vi kom fram till kan ni läsa här:
Källkritik

Frågeställningar och svar:

• Vad är sopor?

Enligt miljöbalkens definition är sopor, eller avfall, varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, eller är skyldig att göra sig av med. Men det finns många olika sorters avfall med olika egenskaper och dessa bör därför hanteras på olika vis.

• Vad för påverkan på miljön och samhället kan soporna medföra?

De olika avfallen påverkar miljön och samhället olika mycket och på flera olika sätt. Farligt avfall är avfall som innehåller ämnen med farliga egenskaper och som bedömts utgöra ett särskilt starkt hot mot miljön eller människors hälsa. Många farliga avfallsprodukter innehåller t.ex. små mängder av tungmetallen kvicksilver. Denna metall kan spridas med luften och går inte att bryta ned. Så när den når miljön ansamlas den i mark, vatten och levande organismer. Detta kan i sin tur störa näringsomvandlingen och ekosystemen i naturen. Kvicksilvret kan även direkt tas upp och lagras i kroppen där det exempelvis kan ge skador på nervsystem, immunförsvar och njurar. Det är alltså mycket viktigt att inte låta denna metall spridas i miljön, utan istället ta vara på den.

• Hur hanteras de olika soporna?
• Var tar de vägen?

Soporna samlas in, separeras och sorteras. Vart materialet därefter ska ta vägen är upp till producenterna. En del av det kan ingå i nya processer för att tillverka nya produkter. Men den vanligaste behandlingsmetoden för hushållsavfall är förbränning. Avfallet värms då upp för att man ska kunna ta till vara på energin som el eller värme. Rökgaserna som bildas renas genom avancerade metoder medan förbränningsresterna vanligtvis deponeras.

• Hur går sophanteringen till i Eskilstuna?
• Finns det något samarbete med andra kommuner?

Eskilstuna energi och miljö ansvarar över den kommunala renhållningen i Eskilstuna, när det kommer till insamling och omhändertagande av hushållsavfall. EEM samarbetar med andra kommuner genom att man i viss mån byter avfall som man själva inte kan ta hand om. Men något direkt samarbete finns inte. Nationella regler som producent- och konsumentansvar gäller förstås även i Eskilstuna. Men utöver detta har EEM infört ett färgsorterings system. Mer om detta kan ni läsa på Eskilstuna Energi och Miljös hemsida.

• Varför ökar mängden avfall?
• Vad har vår livsstil för påverkan?

Den största anledningen till att avfallsmängderna ökar är att vi människor producerar och konsumerar mer och mer. Vår livsstil idag är inte som den var förr. I dagens samhälle är det t.ex. en självklarhet att alla har sin egen dator hemma. Och i och med att teknologin snabbt går framåt och nya produkter ständigt utvecklas och moderniseras, så växer utbudet och därmed även våra begär.

• Vad kan man göra för att minska mängden avfall och därmed minska dess negativa effekt på miljön och samhället?

Individen kan se till att konsumera mindre, men också smartare. Vi måste tänka på miljön när vi gör våra inköp och försöka att köpa produkter som t.ex. har färre förpackningar och innehåller färre miljöfarliga ämnen. Vi kan också tänka på att använda våra produkter längre och endast köpa nytt vid behov.

Men det är inte bara upp till oss privatpersoner att ändra våra konsumtionsvanor, utan även producenterna måste ta sitt ansvar. De kan exempelvis se till att deras produkter har längre hållbarhet och innehåller färre miljöfarliga ämnen.

Men vi måste komma på effektivare sätt att återvinna vårt avfall och se till att få in det i ett stabilt kretslopp i samhället. Skulle vi på något sätt kunna se till att även restavfallen gick att återvinna, så skulle vi drastiskt kunna minska förbrukningen av jordens resurser. Och för att lyckas göra det krävs nya återvinningsmetoder där man tillför energi till avfallet och på så sätt gör det till åter användbara råvaror.

Studiebesöket

För att få oss en närmare titt på hur sophanteringen går till i Eskilstuna så gjorde vi ett studiebesök på Lilla Nybys återvinningscentral. Där visades vi runt och fick bland annat se hur den nya färgsorteringen går till, vilket visade sig vara ett mycket mer välorganiserat system än vi trodde. Vi fick dessutom chansen att intervjua en som jobbar där, Reiner Schulz. Och informationen han gav oss har vart till stor hjälp under arbetets gång.

Några bilder från studiebesöket hittar ni i vårt tidigare inlägg.

Slutsats

Avfall påverkar miljön negativt och bör därför sorteras och hanteras på rätt vis. Ökade avfallsmängder hotar miljön och bidrar till en ökad klimatförändring. Vi människor måste försöka se till att minska avfallsmängderna för att kunna nå en renare miljö. Och för att lyckas med detta måste vi alla samarbeta och ta vårt ansvar över avfallet vi producerar.

Vi är nöjda med vårt slutresultat, eftersom vi fick alla våra frågor besvarade. Vi lyckades dessutom följa vår grovplanering väldigt bra och har därför inte behövt att ändra den. Vi har lärt oss mycket och det här arbetet har definitivt ändrat vår syn på miljön och hur vi människor ständigt påverkar den.

Det vi har lärt oss inom vårt tema kan inom vissa frågor jämföras med de andra gruppernas områden. Alla områden har exempelvis någonting att göra med hur viktigt det är att som privatperson tänka på hur vår livsstil bidrar till en negativ miljöpåverkan.

Just för att det har mer att göra med de andras områden så har vi valt att inte gå in så djupt i vissa frågor. Vi har exempelvis valt att inte skriva så mycket om vad man kan göra för att folk ska bli mer miljömedvetna, just för att det ”inkräktar” på området ”Miljömedvetenhet”.

För ett fortsatt arbete med temat skulle man kunna gå djupare in på hur politiska beslut kring exempelvis avfallslagstiftning kan påverka miljön och samhället. Man skulle även kunna ta upp vad som talar för och emot de olika besluten och diskutera kring de olika ställningstagandena. Det är någonting som vi tycker är väldigt viktigt att ta upp, men har valt att inte inkludera i vårt arbete då det skulle ha blivit alldeles för stort.

Källkritik

För att kunna besvara våra frågeställningar så har vi förstås varit tvungna att leta efter information på olika håll. Vi använde oss självklart av internet, som är den största och mest lättillgängliga informationskällan som finns. Men även vårt studiebesök på Lilla Nyby gav oss väldigt mycket användbar information.

När man letar efter fakta så är det viktigt att tänka på varifrån informationen kommer, för att kunna avgöra om den är pålitlig eller inte. När man söker på internet så är det extra viktigt att vara källkritisk, eftersom där finns det en så stor variation av information. Väldigt mycket av informationen är partisk och stämmer nödvändigtvis inte. På internet kan nämligen vem som helst skapa en hemsida och lägga upp vad de än känner för. Mycket av informationen kan därför innehålla propaganda och felaktig information. Och man bör därför inte lita på allting som står på internet.

Detta innebär förstås inte att man inte ska använda sig av internet som en informationskälla, utan att man som sagt bör vara mer eftertänksam innan man gör det. Källor som inte är partiska(bidrar med fakta och inte tar ställning till den) är bra eftersom man då kan bilda sig en egen uppfattning om ämnet. Men det är också viktigt att informationen är sann.

Förstahandsinformation är mest trovärdig, eftersom den inte återberättas av någon annan och har alltså inte ändrats. För att kontrollera om en hemsida är pålitlig så kan man titta om det går att kontakta källan och eventuellt ställa frågor. Man kan även jämföra informationen på flera olika hemsidor för att kontrollera dess trovärdighet.

De internet-källor vi har använt oss av är hemsidor som vi anser har uppfyllt de ovan nämnda kriterierna för att vara pålitliga. Vi tycker att de har gett oss sanningsenlig information som har hjälpt oss att få en verklig bild av vårt arbetsområde.

Informationen vi fick av Reiner anser vi också vara trovärdig. Han arbetar inom området och har därför väldigt mycket kunskap. Så det Reiner gav oss var alltså förstahandsinformation. Han var dessutom väldigt rak på sak och inte direkt partisk. Och vi vill tacka honom för all den information vi fick, för den har hjälpt oss mycket med vårt arbete.    

Våra metoder och källor

Richard:

Jag ansvarade över att skriva om farligt avfall, hur det påverkar miljön och hur det bör hanteras. Jag hade även i uppgift att få fram svar på några av frågorna som vi ställde vid studiebesöket. Och sist, men absolut inte minst, så skulle jag även svara på frågan ”Vad kan samhället göra för att minska avfallsutsläppen och på så sätt bidra till en friskare miljö?”.

För att hitta fakta om farligt avfall så använde jag mig främst av internet. Jag läste om farligt avfall på flera olika hemsidor för att skaffa mig en uppfattning om ämnet. Därefter använde jag mig av denna information för att svara på frågorna. Men jag fick även lära mig en del under studiebesöket som kunde hjälpa mig.

Vid studiebesöket intervjuade vi som sagt Reiner Schulz. Vi dokumenterade intervjun med hjälp av en videokamera och kunde använda oss av detta material för att formulera svar på frågorna som vi ställde.

Min sista fråga var mer av en ”diskussionsfråga” och jag använde mig därför inte av någon informationskälla. För att formulera ett svar på frågan så skrev jag helt enkelt ner vad jag tycker och tänker baserat på vad jag har lärt mig.

Källorna jag har använt mig av:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/farligt-avfall/ Januari/Februari - 2011
http://www.ne.se/school/lang/farligt-avfall Januari/Februari - 2011
http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=3320 Januari/Februari - 2011
http://www.eem.se/ Januari/Februari – 2011

Evelin:
I detta arbete har jag haft ansvar för att ta reda på vad hushållsavfall är, hur det kan hanteras och hur det påverkar vår miljö. Jag har även arbetat med diskussionsfrågan ”Vad kan man göra för att minska mängden avfall” med fokus på individen. Dessutom har jag sammanställt svaren på några frågor som vi fick svar på under vårt studiebesök. Jag har framförallt använt Internet, men även studiebesöket och intervjun med Reiner Schultz på Lilla Nyby har varit hjälpfullt.

För att få den fakta jag sökte samlade jag på mig en några länkar, som jag jämförde med varandra för att se hur trovärdiga källorna var. Grunden av fakta lade jag med hjälp av Ne, som jag vet är en trovärdig källa. Studiebesöket var väldigt lärorikt och hjälpte mig verkligen med arbetet, både att vara källkritisk och att besvara mina funderingar. Slutligen kunde jag med hjälp av allt jag lärt mig forma mina egna åsikter för att besvara diskussionsfrågan.

Mina källor:
http://naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/  - 24/1-2011
http://www.ne.se/school/lang/hush%C3%A5llsavfall - 24/1-2011
http://www.ne.se/school/lang/biogas - 24/1-2011
http://eem.se  - 24/1-2011
http://www.sita.se/Hemma/sortera-ratt/Hushallsavfall/ 2/2-2011
http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/Vagledning-till-definitionen-av-hushallsavfall/ 2/2-2011
http://www.miljo.skane.se/sv/f/bilagor/miljosparet_12_steg/5%20Avfall.pdf6/
http://www.avfallsverige.se/statistik/1/3-2011

Shireen
Jag har ansvarat för kompostering, rötning, färgsortering och varför ökar mängden avfall, när det gäller vårt grupparbete. För att jag skulle lyckas med att få en bra information, fakta så använde jag mig av internet och av vårt studiebesök som vi gjorde på Lilla Nyby. Detta är mina källor som jag har använt mig av:

Källor som jag har använt mig av
http://www.eea.europa.eu/sv/themes/waste/about-waste-and-material-resources - 22/2-2011
http://www.minskaavfallet.se/om-avfall/vad-aer-avfallsminimering/ - 27/02-2011
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Minska-avfallets-mangd-och-farlighet/Forskning-om-forebyggande/ - 27/02-2011
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/roetning/ - 12/2-2011
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/kompostering/kompost/  - 12/2-2011
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kompost
http://www.kompost.se/page.asp?id=3 - 27/02-2011
http://www.tekniskaverken.se/sb/biogas/ - 10/03-2011